Alfa Romeo Spider tillverkades i rekordlånga 27 år! På senare år har de äldre bilarna börjat stiga kraftigt i pris men 1980-talsmodellerna går fortfarande billigt. Konstigt

 
En lättfälld sufflett, tuff instrumentering och en rivig fyra med raspigt avgasljud en solig sommarmorgon – mums! Drömmen om en liten öppen italiensk sportbil börjar på 50 000 kronor, mer än så behöver du fortfarande inte lägga upp för en fungerande och besiktigad Alfa Romeo Spider från mitten av 1980-talet. För ytterligare 20 000 får du en riktigt fin bil.
 
En 1980-talare säger ni, var det inte då Spider hade…
… svart ankstjärt. Jodå, så var det. Den 1966 presenterade Alfa Spider hade överlevt hela det foträta 1970-talet med klasskamp och säkerhetshets och i början av 1980-talet var Spider en av mycket få kvarvarande tvåsitsiga roadsters på marknaden. Men försäljningen hade dalat rejält de senaste åren för att 1981 stanna på drygt 1 600 exemplar. Något måste göras och Alfa Romeo har aldrig varit rädda för kontroversiella lösningar. Den 10 mars 1983 visade man den tredje upplagan av Spider kallad Aerodynamica. Den hade ny front, plastiga stötfångare, en spoiler a’la snöplog fram och – digitalklocka! Kronan på verket var den svarta häcken med en allt annat än diskret spoiler i mjukt gummi på bakluckan. Så väcker man uppmärksamhet med en 17 år gammal modell!
 
Ja, det blev väl både skratt och gråt…?
Absolut, men all publicitet är god publicitet, nu var det många som fick upp ögonen för Spidern igen och efterfrågan ökade. Totalförsäljningen nästan tredubblades på ett år! På den svenska marknaden hade den inte funnits sedan början av 1970-talet, nu sålde handlarna allt de kom över!
 
Så det finns en del att välja mellan då?
Javisst, utbudet är ganska stort och många exemplar har aldrig sett snö utan bara brukats sommartid. Många Spiders har varit entusiastbilar från början och vårdats som sådana.
 
Kan man trolla bort spoilern?
Allt går. Men ska du göra det grundligt innebär det byte av hela bakpartiet. Allt är olika, baklucka, skärmar… och när du är klar har du en kanthäck och hur mycket snyggare är den egentligen? Tyska tillbehörsfirman Zender erbjöd tidigare en lite nättare spoiler som bara sticker upp lite, kanske går en sådan att hitta. Men kolla en gång till, är läppen inte lite kul ändå?
 
Nja. Men hur är Spider att köra då?
Genuint trevlig! I originalutförande är visserligen en Spider ganska mjuk i fjädringen och det blir en hel del kräng i kurvorna, det gillar inte alla. Med små medel går det att styva upp körkänslan rejält men att konstruktionen är mer än 40 år gammal med snäckstyrning och stel axel bak går aldrig att dölja. Och en del karossflexande, främst på dålig väg, får man räkna med. Men det var ju inte en modern bil du ville ha. Den raka fyran med överliggande kamaxlar är en pärla i varje utförande!
 
Och att leva med en Spider?
Den är klart rymlig för biltypen. Även längre typer ryms med suffletten uppe och bakom stolarna finns ett rejält stuvutrymme (under vissa år var det inrett som ett baksäte!) och även om bagageutrymmet är grunt så gör längden och bredden att det går att få med sig en hel del. Skulle inte det räcka finns ett bagageräcke att fästa på luckan som tillbehör. Suffletten är enkel att fälla och som tillval finns en varm hardtop.
 
Tillgången på delar och service då?
Mycket god. Konstruktionen är minst sagt beprövad och eftersom tekniken delas med en rad andra Alfor är tillgången på slitdelar i princip ändlös. Vissa detaljer är dock svåra, som vissa elektroniska bitar till de senare årsmodellerna. Men det finns gott om entusiastiska specialistfirmor både i Sverige och utomlands som kan hjälpa ägare i nöd. Dessutom är klubblivet rikt!
 
Hängde spoilern med ända till slutet?
Nej, 1990 fick Spider ny för och akter igen. Borta var de svarta stötfångarna och gummispoilern och att modellen nu var inne på sitt fjärde decennium var svårt att se. Med servostyrning, airbag och automatlåda som tillval gick den att sälja i ytterligare tre år – och den sålde bra! När produktionen till slut lades ned i Pininfarinas fabrik var Spider den sista Alfan på programmet med bakhjulsdrift.
 
Men den första är ju ändå den snyggaste.
Ja ja, men det var det inte alla som tyckte när den kom våren 1966, faktiskt som den sista design som Battista ”Pinin” Farina personligen var inblandad i. Den avrundade aktern var väl extrem i mångas ögon och föregångaren Giulietta Spider var en mycket omtyckt modell. En provkörning senare var dock de flesta omvända. Idag börjar priserna norr om 130 000 kronor för en bra rundhäck. Efterträdaren med rak bak som kom 1970 och tillverkades till 1981 är något billigare och finns med 2000-motor. Inte så vanlig i Sverige dock. Den som vill ha mest Spider för pengarna satsar på en 1980-talare. Spoilern lär man sig att älska med tiden.

Maffig slitstark V8, sportiga linjer och robusta vardagsegenskaper – fortfarande till förhållandevis små pengar. Det är klart du måste ha en andra generationens ­Chevrolet Camaro!

På 1970-talet kom Chevrolet Camaro äntligen ifatt Ford Mustang, som chocklanserats 1964 och som låg i topp i kategorin tuffingar för folket. Den första Camaron kom som 1967 års modell. Generation två följde redan 1970, när hästkraftskriget pågick som värst. Storblocksmotorn hängde med in i den nya generationen och designen tog jättekliv, med en grill väldig nog att sluka de Mustanger som skuttade förbi. Men utseende såväl som uppträdande mjuknade snart, precis som hos ärkerivalen från Ford.
Är det inte första Camaron jag ska ha?
Om du är beredd att betala priset, visst. Men tvåan ger mycket den också, för betydligt mindre pengar. Och medan ettan var en framstressad bil baserad på folkbilen Nova var tvåan helt nykonstruerad och betydligt bättre.
Så vad kostar en Camaro-tvåa?
De fyra första årgångarna fram till 1973 är svårfunna och ofta högt prissatta – 125 000 till 300 000 kr. I mittsegmentet 1974-77 rör sig priserna mellan 50 000 och 80 000 kr. För de ovanligare 1978-81 rör det sig om 75 000 – 100 000. Det går att hitta billigare bilar men då krävs också en hel del arbete.
Och vad får jag?
En amerikansk bil med allt vad det innebär. Ett robust fordon med tyngande överhäng och biffig bakaxel. Camaro vände sig främst till en ungdomlig publik. Idag menar de flesta av oss att de äger ett ungdomligt sinne. Så, med barnen utflugna räcker utrymmena i Camaro gott till. Resandet sker tryggt och bekvämt med köregenskaper på en betydligt högre nivå än sextiotalarens. Till cruising funkar Camaro finfint, till och med ett besök på sportvagnsträffen bör kunna accepteras.
Vilka versioner finns?
Andra generationens Camaro finns endast med kupékaross, därför bär samtliga versioner tilläggsnamnet Coupé. Standardversionen heter Sport Coupé, följd av RS som i Rally Sport och SS som i Super Sport. 1973 lanserades Type LT med betydelsen Luxury Touring. 1979 blev det dags för Berlinetta Coupé att äntra scenen, den hängde kvar till nästa generationsskifte 1982.
Hur ser jag skillnad på årsmodellerna?
Förändringar, små som stora, skedde kontinuerligt. Den storsväljande grillen och de tunna kromade kofångarna hängde med fram till och med 1973. Från och med 1974 infördes större stötfångare och 1975 kom en större siktvänligare bakruta. 1978 var det dags för medgivliga gummiaktiga kofångare. 
Berätta mer om egenskaperna!
Sportigast är självklart tidiga SS Coupé och Z/28 – bilar med svällande muskler och en tätvuxen hårmatta på bröstet. Effekten är inte alls lika snärtig till karaktären från 1973 och framåt. Den lågvarviga 350-motorn är emellertid råstark och snudd på outslitlig. Den smått obligatoriska treväxlade automatlådan Turbo Hydramatic 350 är lika slitstark den. Chassimässigt skiljer nästan inget på tidiga och sena modeller. De amerikanska biltillverkarna har alltid varit fenomenala på att behålla äldre teknik och komponenter till nästkommande generation. Utveckling handlar mer om vad ögat möter.
Källa: klassiker.nu

FAKTA

OpeL GT

Årsmodell 1970

MOTOR: Rak 4-cylindrig.

EFFEKT: 89 hk.

CYLINDERVOLYM: 1 897 cc.

VÄXELLÅDA: 4 växlar, manuell.

LÄNGDxBREDDxHÖJD:

4 150 x 1 580 x 1 230 mm.

TJÄNSTEVIKT: 1 030 kg.

Opel GT var ungdomarnas drömbil på det glada 70-talet. I dag har ungdomarna liksom bilen blivit medelålders. En perfekt glidarbil, konstaterar Christer Grindhage.

Redan som ung föll han för den fräcka designen, men det skulle dröja länge innan han själv blev ägare till en GT. När han fick se det här exemplaret på nätet slog han till på stört.

– Det är extra kul att den är vit, här i Sverige var de ofta röda, säger han när han rullar ut bi-len ur garaget.

Ur de dubbla piporna i aktern mullrar det respektingivande vilket gör att många tror att det här är en riktig racer, men i själva verket är Opel GT i stort sett en standardvagn med ett läckert skal.

Under den senaste sommaren har den rullat 100 mil och det är en körsträcka som han tycker är alldeles lagom. Veteranbilar ska användas, det tycker jag är viktigt. Men jag tar aldrig ut den när den regnar, där går min gräns.

Klassikern: Mersan för tyska toppdirektörer

 
Motor: Rak 6-cylindrig
Växellåda: Automat
Effekt: 185 hk
Cylindervolym: 2746 cc
Längd/bredd: 500/188/cm
Tjänstevikt: 1760 kg
 
Historia Mercedes W116
När Mercedes introducerade sin nya S-klass W116 i september 1972 var det stora paradnumret passagerarnas säkerhet, vilket resulterade i en mer robust och tyngre konstruktion än företrädaren W108. 116-modellen fanns i flera utföranden, som till exempel 280 SE, 350 SE och 450 SE, och slutade tillverkas i september 1980. Då hade nästan en halv miljon bilar lämnat fabriken.
Hur är den att köra?
Den stora och tunga karossen gör att bilen rullar tyst och stabilt även i riktigt höga hastigheter samtidigt som de väl stoppade stolarna gör det möjligt att avverka många mil utan att behöva stanna annat än för att tanka, vilket man tyvärr behöver göra ganska ofta. Automatlådan i kombination med den stora motorn och den tunga karossen gör att bensinförbrukningen rakar i höjden. Att snitta under 1,5 liter milen på landsväg är lite av en prestation.
Vad kostar en Mercedes 280 SE?
Som ny var 116-modellen dyr i inköp men därefter föll priserna på begagnatmarknaden kraftigt. Detta i sin tur gjorde att de kommande ägarna använde den som en slit- och slängbil. I dag är det relativt enkelt att hitta körbara bilar där ägarna begär från cirka 10000 kronor, men då är skicket ofta dåligt. En bil i utställningsskick kan lätt kosta det tiodubbla.
Christer åker som en västtysk direktör
Mercedes 280 SE är världens bästa bil, menar Christer Appelqvist.
Och han är inte ensam.
Den klassiska direktörsvagnen har sedan introduktionen 1972 lockat bilälskare i hela världen.
Själv blev han helt betagen i modellen när den lanserades, men det dröjde innan han slog till på en egen bil.
– Som ny var den alldeles för dyr. Men i mitten på 80-talet började jag lusläsa bilannonserna och hittade en hel del objekt. Men tyvärr var de just objekt, de flesta var i alldeles för dåligt skick.
Men så fick han syn på den här bilen en fredagseftermiddag. Ägaren fanns 50 mil bort och ville ha 45000 kronor kontant, så Christer gick till den lokala banken för att hämta ut pengar ifall det skulle bli affär.
– Tyvärr hade de bara 50-lappar, så jag hade en kappsäck full med pengar när jag åkte för att kolla på bilen, säger Christer Appelqvist som till sin stora glädje fann att skicket var bättre än han vågat hoppats på och brydde sig inte ens om att försöka pruta.
Inte tid att räkna
Ägaren tog emot kappsäcken men hade inte tid att räkna igenom de tjocka sedelbuntarna.
– Vi tog i hand och jag måste säga att detta var det bästa bilköpet jag gjort i hela mitt liv. Bilen hade gått 13000 mil huvudsakligen i Tyskland och var nästan i nyskick. Ägaren som jag köpte den hade precis privatimporterat bilen och gjorde sig säkert en liten slant.
Under de kommande åren blev det någon tur till kontinenten för att testa fartresurserna på autobahn innan bilen mer eller mindre lades i malpåse.
– Jag passade på att blästra och lacka om karossen, och sedan dess rullar den inte många mil om året. Det vore en mardröm att få ett stenskott, säger Christer Appelqvist med ett stort leende men tillägger snabbt att han har andra entusiastbilar som han använder desto flitigare.
Elektrisk taklucka
Just den här bilen är utrustad med finesser i form av en elektrisk taklucka som ger svalka varma sommardagar samt extra stoppning i dörrarna för passagerarnas säkerhet.
Även de smidda fälgarna med den i dag ganska så udda dimensionen 215/70 R14 är originalmonterade tillbehör som suttit på bilen sedan den var ny.
– Det finns inte många moderna bilar som du åker lika avspänt och komfortabelt i som denna, säger han.
 
Källa: Expressen

FAKTA OM FOLKABUBBLAN

Historia

Bilen var från början tänkt som en folkbil som alla tyska familjer skulle ha råd med. Andra världskriget satte dock stopp för planerna och när produktionen återupptogs efter krigsslutet blev den en enorm exportframgång. Tillverkningen i Europa upphörde 1978, däremot tillverkades bilen i Mexiko fram till 2003. Totalt byggdes drygt 21,5 miljoner fordon.

Hur är den att köra?

Den luftkylda motorn i aktern erbjuder måttliga prestanda och det är på håret att bilen hänger med i den moderna trafikrytmen. Växellådan är dock distinkt och de effektiva trumbromsarna i kombination med en låg vikt gör att bromssträckan blir kort. Avsaknaden av deformationszoner och det faktum att bensintanken sitter i fronten gör att man tar det väldigt lugnt.